Igår anlände vi till Sverige igen! Trötta och väldigt nöjda efter tre fantastiska praktikveckor.
Under våra tre veckor i Thailand har vi observerat en hel del saker som skiljer sig från Sverige. Det som vi har lagt märke till är främst skillnader, och likheter, i hundhållning och säkerhet i landet.
När vi kom till Huay Yang Dog Rescue för första gången så häpnade vi alla över hur rent det var i hundgården. Trots att antalet hundar är närmare tvåhundra så syntes knappt en enda hög med avföring. Detta blev förstås en positiv överraskning eftersom smittor kan spridas via avföring.
Förutom bajsplockning så är sopning en viktig syssla i hundgården. Först fick vi instruktioner att sopa bort grus, päls och matrester från betonggolven i hundgården för att förhindra invasion av myror. Efter några dagar blev vi uppmanade att även sopa bort päls och löv från grusområdena och vi tyckte till en början att det kändes lite väl pedantiskt. Vi kände att vår hjälp behövdes mer med att klippa klor eller på annat sätt sköta hundarna än att göra hundgården snygg. Men sedan blev vi informerade om att ohyra förökar sig snabbt i värmen och speciellt om det finns löv- och pälshögar att tillgå och med ens så kändes sysslan väldigt viktig!
Rescue Centret är också noga med att diska matskålar vilket vi i Sverige tycker är en självklarhet men så är det inte alltid utomlands.
Något annat som vi har reagerat på är att medicin inte förvaras avskilt och att hundarna får sprutor utan att skinnet tvättas först. Det hände även att flera hundar sprutades med samma spruta utan rengöring emellan.
Att trafiken i Thailand skulle vara något helt annat än i Sverige var vi alla väl införstådda med innan resan men jag, som inte har varit i Thailand förut, hade ändå svårt att inte reagera starkt på detta. Speciellt ur säkerhetssynpunkt då folk åker moppe på motorvägen, att vägarbetare står helt oskyddade på motorvägen sånär som på en enda liten kon, att man får åka på pickupers flak, att bara den som kör moppen behöver ha hjälm på sig osv.
När vi åkte på motorvägen från Bankok till Huay Yang kom vi fram till en olycksplats. Där sprang poliser, barn och vuxna mellan bilarna och allt såg ut att vara ett enda kaos. När ambulansen anlände så tog de upp den skadade på en bår, lyfte in den i ambulansen och körde iväg direkt. Allt skedde på några minuter så det som varit en olycksplats försvann snabbt och trafiken flöt på igen.
Vi är otroligt tacksamma för den här fantastiska resan!
Stort tack till Atlas som genom stipendiet vi fått finansierat resan.
Stort tack till Göran, Mia och Warin på Huay Yang Dog Rescue som tagit hand om oss på bästa tänkbara sätt.
Tack till alla läsare som har följt vår resa!
/ De fem tjejerna
